SVCH Kullaskogens Morris "Elliott"

Nu har vi lagt spår själva vid två tillfällen, i helgen och idag. Det är jättekul men lite tricky att veta vad man ska göra i olika situationer. Jag har länsat biblioteken  på spårböcker och ägnar allt för mycket tid åt dem och skrämmande lite tid till de böcker som bör läsas inför den med rasande tempo analkande 20p tentan.

I måndags var vi och tränade passivitet på Holmsunds Brukshundsklubb. Mamma Tuffa, Yra och "mormor" Bibbi var där och tränade. Kullbror Zico och matte Inger var där och passivitetstränade de med. Det var snorkallt så dunjackan åkte fram! Idag, två dagar senare, har man gått i T-shirt och svettats. April.


Inger och jag på planen med våra lydiga hundar, ha, ha!


Mamma Tuffa (som efter klen röda-ögon korrigering har fått Weimaraner ögon istället för henens vanliga bruna fina. )

Igår när vi kom hem efter kvällspromenad så blödde Elliott från ena baktassen. Ett litet skärsår var orsaken men det var inte djupt så jag hoppas att det läker fint av sig självt. Och appropå sår och skära så har matte idag för första gången jobbat med skalpell och sedan sytt ihop, vi tog bort födelsemärken och andra hudförändringar. Nervöst innan (jag skar bort ett födelsemärke osm satt på halsen) men roligt! Alltid skönt att ha gjort något första gången så att man vet att man klarar av det.

Idag provade vi på personspår för första gången. Vi åkte ut till Åke och Bibbi i Piparböle och lade spår tillsammans med brorsorna Zico och Terrace under instruktion av Åke. Alla fattade hur de skulle göra och det var jättekul. Mycket skönt  att ha fått hjälp så här första gången så att man kan fortsätta själv hemma. Elliott tyckte i början att det var väldigt jobbig när någon gick iväg och lade spår, det spelade ingen roll vem det var, lämnar någon "flocken" blir han orolig. Men han lugnade ner sig till slut.


I början på spår två.


Instruktion av Åke.


Jag och lillskrutten. Alla bilder är tagna av Bibbi.

Igår åkte jag och Elliott ut på en eftermiddagsutflykt tillsammans med Stina och Calle. Det var lugnt och skönt med en härlig utsikt och vi stannade en bra bit in på kvällen. En bra avslutning på helgen........



Cigarrgreppet, frekvent använt av denne man. Fina utsikten bakom. Långa fina spiror oxå, ha, ha!


Gobiten med en av hans pinnar, denna modell större.


Men titta så söt man kan vara!


Har försökt hitta bra ord för att beskriva detta nosparti men hittar inga. Fick ett bud på Långben vilket jag tycker var bättre än mitt delfin-förslag :)

Nu är vi tillbaka efter en härlig påskhelg hemma i Luleå. Vi njöt av den snö som var kvar, gömde oss för vindarna och fick faktiskt stunder med sol. Helgen inleddes med att Elliott satte i sig någon blomma och började dregla massor och hade diarré som kunde liknas vid att sätta på kranen så som det sprutade. Ni kanske anar trenden i denna blogg, varje vecka får ni veta vad Elliott har satt i sig och hur det går. Efter kontakt med Bibbi och veterinären var det avvakta som gällde och in till djursjukhuset ifall han blev sämre. Som tur var blev han inte det utan var uppe och sprang hela tiden och slutade dregla. Däremot så försökte vi få i honom mycket vätska så att han inte skulle bli uttorkad. Det gick fin-fint och ledde till att han kissade MASSOR, även inomhus. Tyvärr siktade han alla tre gångerna (inomhus alltså, utomhus var antalet tvåsiffrigt) in sig på dyraste mattan i huset. Stackars mamma, det kissas alltid i vårat hus de korta stunder vi är hemma. När katterna var små kissade en utav dem (vi misstänker starkt Oliver) i mammas säng på hennes duntäcke. När vi tvättat det kissade han på det igen :) Så den enda dagen vi var hos mamma, som för övrigt aldrig träffat Elliott,  var han sjuk och kissade inne på mattan x3. Resten av tiden då vi var hos Henriks föräldrar skötte han sig exemplariskt. Ja, förutom hans stöldförsök som till antalet inte går att räkna. Suck. Men vi hade honom lös mycket och han var jätteduktig. När vi stannade och grillade kom det en annan familj med en hund som var lös, de inte hade koll på sin hund så den travade nästan ända fram till oss men lillkillen stannade kvar hos oss ändå. Duktiga, duktiga vännen! Det var iof sig en tax så det är oklart om han förstod att det var en hund......


Tjohoo!!!


Våran blivande spårhund........


Promenad på berget med "flocken". Jättekul tyckte lilleman och kastade sig mellan stock och stenar.


Fikapaus för oss, pinnpaus för Elliott.

d
Mys i soffan med husse och "belöningsleksaken" som vi har vid träning. Stulen säger matte. Hittad i en väska säger Elliott.