SVCH Kullaskogens Morris "Elliott"

Fas 1: Elliott har inte förstått vad som väntar. När vi spänt fast honom drar han ut på isen mot de andra hundarna samt de bajshögar som oansvariga hundägare lämnat kvar. Matte flyger efter men ramlar inte.

Fas 2: Stavarna. Elliott har upptäckt att matte sitter fast i andra änden av linan och att hon har de roliga pinnarna som han fick hjälpa till att bära på väg till isen. Bus alltså. Tio sekunder senare ser mina stavar ut som bananer. Får ta och köpa lite rejälare saker i trä istället för dessa veka aluminium-pinnar. Här rör vi oss inte särskilt mycket alls.

Fas 3: Skidorna. Vi rör oss framåt och Elliott upptäcker skidorna. Han skuttar omväxlande bakåtvänd framför mig (alltså med baken framåt, huvudet mot mig) och på sidan av mig samtidigt som han försöker bita tag i skidorna. Här rör vi oss framåt om än inte så snabbt.

Fas 4: Linan. Elliott överger skidorna för linan. Han tar den i munnen och tycker att vi ska ha dragkamp vilket ter sig så att jag försöker åka framåt och bakom mig har jag en hund som drar i linan och försöker få mig att stanna. Vem skulle dra vem egentligen?

Fas 5: Det går framåt. Jag försöker öka tempot lite och Elliott hakar på. Han tar tag i linan en bit från bältet i midjan och springer bredvid mig. Här åker vi faktiskt skidor! Även fast han sprang bredvid blev det lite drageffekt och det kändes som att vi susade fram. Poängen är faktiskt inte att han ska dra utan att vi ska kunna åka så att vi båda får lite motion då vi rör oss i snabbare tempo än vanligt. 

Mellan varje fas var det obligatoriskt utredande av lintrassel. 

Men som sagt har jag hopp om framtiden, ska bara byta utrustning, linan var ingen hit utan vi ska försöka få tag på en sådan där expanderbar lina som är grövre och kortare. 

Återigen mys i sängen.

Elliott har däckan i soffan i denna något lutande stil.